Mina fina bröst!

Igår fick jag en försenad födelsedagspresent av min mamma i form av en bikini (jag snodde nämligen hennes när vi var i Egypten)
Och gissa om jag blev löjligt exalterad när jag fick syn på mina bröst i den här bikini bh´n!!
Jag har helt seriöst tittat på den här bilden ca 30 gånger sedan igår och blir lika lycklig varje gång.
Ser ni vad fina de är?

Så på tal om bröst, hur står det till såhär 10 månader efter operationen och 7 månader efter senaste infektion? Rent estetiskt har ni nog listat ut att jag är väldigt nöjd. Brösten är inte riktigt lika stora, men det var de inte från början heller, mitt favorit bröst är det största (så klart ;))
Ärren har också läkt väldigt fint och som det känns nu vill jag inte ens dölja dem med en tatuering.
Smärtmässigt då?
 Jag kan fortfarande få ont i muskelfästena till bröstmuskeln så man får massera försiktigt försiktigt vid axeln och armhålan, men det är dagar då jag ansträngt mig mer än vanligt.
Sedan är jag väldigt mycket stel

are än innan operationen. Jag tar hjälp av en rulle jag lägger mig på på golvet och sedan gör som sitt-ups för att tänja ut ryggen. Då brukar det knäcka till i hela bröstryggen och jag känner mig som en ny människa efteråt.
 Känseln är ju ett minne blott men det gör mig inte så mycket. Ibland får jag huggande smärta i brösten som jag brukar kalla för "migrän i brösten" den är dunkande och pulserande och kan verkligen göra ont som fan! Som tur är går de ofta över ganska snabbt. Jag tror att det är mina nerver som försöker hitta tillbaks till varandra.
Utöver de så kan jag bli öm i brösten när jag ska ha mens. Japp. Lite kvinnliga egenskaper fick jag behålla.. Jippie. Så himla glad jag blev över de. Haha

Summan av kardemumman är att jag är väldigt nöjd. Men jag kan fortfarande inte riktigt fatta att jag har gjort det. De tar verkligen en stund för huvudet att hänga med i sådan här stora förändringar.