4 dagar kvar till operation (hoppas jag)

Hejsan  alla glada och oglada människor där ute!
Idag är det 4 dagar kvar tills min operation (hoppas jag) och det känns mycket bättre denna gången.
I Måndags så vart jag uppringd av en sköterska som gav mig en ny till den 14/9 men till en annan kirurg. Dagen efter åkte jag till KS för ett möte med den nya kirurgen.
Och hon var helt fantastisk, jag fick veta allt den andra kirurgen "vägrade" berätta. Med andra ord så förstod hon mig på ett helt annat sätt.

Jag ska få de största expander proteserna, man kan fylla upp dem med 795 cl i varje och det är 16cm breda!
Bara det, kan ni tänka er? 16cm! Kom igen mina bröst är typ 5cm breda nu liksom.
Jag kommer äntligen få runda bröst!
Hon berättade också att de lägger implantaten bakom båda bröstmusklerna och inte bara bakom den ena bröstmuskeln som man gör vid en vanlig bröstförstoring.

När jag vaknar upp kommer jag ha massa slangar i brösten, dels där sårvätska ska kunna rinna ut och dels där lokalbedövning går in i själva bröstet.
Dom kommer vara blå lila och alldeles buckliga och ärren kommer gå rakt över halva brösten.

Jag har bestämt mig för att inte titta första dagarna. Tobias får fotografera så jag kan titta på det senare. Vill ju kunna dokumentera här på bloggen också eftersom det inte finns så mycket bilder och information om just den här typen av operation.

Även denna kirurg reagerade på att jag ville ta bort mina bröstvårtor. Hon pratade länge om det och visade bilder och berättade om studier som genomförts som visar på att de är den delen av bröst rekonstruktionen som patienterna blir minst nöjda med.

Så jag har tänkt och diskuterat ännu mer kring detta och jag måste nog komma fram till samma beslut igen. Jag vill tatuera mig så att det syns, är överdrivet tydligt att mina bröst har en historiera att berätta. Hellre det än att behöva skämmas över något som ser ut som en halvt lyckat plastikoperation.
Även om dom får till de väldigt bra så är det så mina tankar kommer att gå. Så bort ska dom.

Börjar dock bli lite lätt disträ i huvudet. Jag glömmer bort vad det var jag precis skulle göra typ hela tiden! Så sjukt frustrerande! Känns som man går i någon form av dimma på dagarna.
På nätterna vaknar jag och får typ stora nojjan. Tills jag lyckas lugna min skenande puls, påminna mig själv om att detta är något bra. Jag ska äntligen få mina tuttar! Och då blir jag så exalterad att hjärtat börjar skena på grund av det istället.
Så sömnen är det sådär med, men min man är snäll och tar barnen på morgonen så jag får sova då istället.